Bild-Disku kvällen började med att Christer visade lite foto från sin Europa turne. Bilder från städer i Tyskland , Berlin , Köln och Hamburg, som han nyligen besökt.
Efter att njutit av dessa fina foto, så tog vi fram bilderna som vi från förra gången, hade bytt från varandra. Uppgift till denna träff var att berätta vad man upplevde i bilden och vilka känslor den framkallade.
Fotona som vi pratade runt, är de som finns här under, tillsammans med ett kort urdrag ur bild-berättelserna som var och en berättade med stor passion.
Nästa träff är den 6 december
se nedan om vad vi skall göra då
Välkomna Ulf
PS. Klicka på resp foto, så blir den fullformat 😉
Vad ska vi göra den 6 december ?
De bilder vi har bytt med varandra, 2st person , skall vi retuschera. T.ex Beskära , ändra färg osv.
Till dessa retucherade foto skall skriv ned en liten, liten berättelse kring vad vi gjort om i respektive bild.
Så som du skulle vilja berätta om vad du ser i bilden när du har ändrat den.
Leta upp Punctum i bilderna.
Beskriv inte så mycket i det tekniska i bilden , utan bild-upplevelsen från dig.
Vad är Punktum ?
Punctum som en förklaringsmodell för vad som skulle kunna beskrivas som tur och ren slump i bildskapandet. Enligt Barthes, är punctum svårt att addera medvetet i en bild, så slumpen har absolut ett finger med i spelet.
Sen vet ju alla att bra fotografer kan konsten att bädda för slumpen.
En bilds punctum, fritt tolkat, är detaljen i en bild som stör eller som fångar betraktarens intresse. Alltså inte huvudmotivet, utan snarare det som "gör" bilden. Bättre än så kan jag inte beskriva det och det är långt ifrån alla bilder som har ett punctum.
Alla fotografier har ett punctum! Alla fotografier är studium! Enkelt att säga men så är det för mig och Barthes säger samma sak. Givetvis finns det fotografier som framkallar punctum hos fler betraktare än andra bilder men det kommer alltid finns människor som kan se på de mest välgjorda och starka bilder och ändå bara säga: det var väl en bra bild. Därför undrar jag om punctumen verkligen är relevanta, de är helt subjektiva och finns bara i betraktarens ögon. Det gör att oavsett hur mycket eller lite fotografen än anstränger sig krävs det ändå ”rätt” betraktare för att få en maximal upplevelse av bilden. Men det är kanske det som gör studier av fotografier intressanta, den helt subjektiva tolkningen av vad som är bra och dålig fotografi.
Jag tycker även att man kan applicera teorin om studium och punktum på andra områden. Någonstans där jag verkligen har hittat fler punctum än någon annanstans, dessutom mycket betydelsefulla för mig, är inom musiken. Utan kärleken till en basslinga, en flöjt eller någon annan liten detalj i ett musikstycke skulle det vara nästan omöjligt för mig att lyssna till musik koncentrerat och engagerat. De skulle bara bli studium eller som många säger: hissmusik.
Källförteckningkning till punktum
- Barthes R. (1986) Det ljusa rummet. Stockholm. Alfabeta.