Historisk Måndagsträff

Landskap och porträtt – Adams och Arbus

Det vankades fotohistoria och vidgning av våra horisonter när Anne-Grethe Holt och Wolfgang Gerlach tog oss med på en fördjupning i två väldigt olika fotografers historier. Wolfgang berättade om landskapsfotografen Ansel Adams medan Anne-Grethe berättade om porträtt- och dokumentärfotografen Diane Arbus.

Fast först önskade vår vice ordförande Jonas Björk oss alla välkomna till en välbesökt måndagsträff, där vi återigen kunde hälsa på några nya/presumtiva medlemmar som gjorde sina första besök hos föreningen. Det är påfallande vilket växande intresse det är för vår förening, både via besök på måndagsträffar och tisdagcafét och på hemsidan, och det är förstås jättekul!

Vår bildstafett är igång och 27 personer som anmälde sig kommer under hösten att tolka bilder, fotografera sin egen bild och sedan skicka vidare denna till nästa fotograf, och så presenteras dessa kedjor av tolkningar och bilder i januari av Lena. Det brukar bli mycket tvära kast i tolkningar utifrån första bilden. Ingen vet var vi hamnar till slut!

Det behövs även fikavärdar under hösten. Du som känner att du kan vara med och koka kaffe och skära fikabröd etc någon av våra måndagsträffar, skriv upp dig på listan som hänger på kylen i lokalen, eller ta kontakt med styrelsen via info@ffim.se så ser vi till att varje måndagsträff har fina fikapauser!

Wolfgang inledde föreläsandet med att berätta om Ansel Adams (1902 – 1984). Adams är mest känd för sina landskapsbilder från sydvästra USA, bilder som togs antingen med storformatskamera, till att börja med på stora glasplåtar, eller med olika typer av mellanformatskameror. Adams blev på slutet av karriären även konsult åt Hasselblad och Polaroid, och flera av hans kända bilder togs med dessa kamerasystem.

1981 fick han som andra mottagare ta emot det prestigefyllda Hasselbladspriset. Lennart Nilsson fick det första priset året innan.

Det som Adams är mest känd för, förutom sina bilder av Yosemite National Park och andra delar av Arizona, Kalifornien, Utah, Nevada och New Mexico är hans zonsystem för exponering. Wolfgang gick igenom hur det hela fungerade, men undertecknad får erkänna att den förklaringen inte fastnade i hans hjärncell. Det finns dock massor av videor och artiklar på nätet som förklarar hur man går tillväga för att tillämpa Adams metod…som bevisligen fungerar då hans bilder är imponerande!

För att se mer av Ansel Adams bilder kan man gå till hans officiella hemsida: https://www.anseladams.com/

Efter en fikapaus där vi alla lät oss väl smaka av vetelängder, wienerbröd och kaffe var det dags för kvällens andra fotografpresentation.

Anne-Grethe pratade om fotografen Diane Arbus (1923-1971) som nyligen visades på en stor utställning på Louisiana. Hennes verk är MYCKET annorlunda mot Adams och inriktar sig på människor, i många fall de som ses som utanför. I alla fall var flera av de bilder som presenterades under kvällens gång sådana exempel.

Anne-Grethe berättade att hon hade fastnat för Arbus bilder i samband med bildanalys när hon undervisade på Folkuniversitetet, inte minst en bild av en ung man med dekaler och knappar till stöd för Vietnamkriget. Utifrån denna bild följde en diskussion om hur vi tolkar bilder med historiens facit, och att man inte kan ta för givet att bilder tolkas på samma sätt av sin samtid, då vi vet ”hur det gick” och ofrånkomligen färgas av detta.

En annan av bilderna som Diane Arbus är mest känd för är hennes porträtt av ett tvillingpar flickor i identiska kläder som sedan inspirerat många olika tolkningar på samma tema, inte minst de två flickorna som skrämmer Danny Torrence i korridorerna på hotellet i Stanley Kubricks film The Shining.

En annan av bilderna som Diane Arbus är mest känd för är hennes porträtt av ett tvillingpar flickor i identiska kläder som sedan inspirerat många olika tolkningar på samma tema, inte minst de två flickorna som skrämmer Danny Torrence i korridorerna på hotellet i Stanley Kubricks film The Shining.

Vi diskuterade också huruvida Arbus hade en förkärlek för att fotografera ”freaks” och i så fall för att hon kände ett utanförskap, men det är förstås rätt svårt för utomstående att veta. Ett citat från Arbus som Anne-Grethe tog med i sin föreläsning var ”I really believe there are things nobody would see if I didn’t photograph them.” (Jag är övertygad om att det finns saker som ifall jag inte fotograferade dem ingen skulle se) och det kanske var därför hon fotograferade dessa människor som annars kanske inte hade setts.

Tyvärr gick Arbus bort vid 48 års ålder i självmord innan hon fått det stora erkännande som hon fått på senare år.

Det verkar inte finnas en samlad, officiell hemsida med hennes bilder på samma sätt som för Ansel Adams, men det finns bland annat en halvtimmes dokumentär på YouTube om henne som gjordes 1972. Bildkvaliteten där är inte så bra, men innehållet är intressant. https://youtu.be/Q_0sQI90kYI Dessutom kan man söka efter hennes bilder via Google och se många exempel på hennes porträtt och andra bilder.