Torsdags kvällens tyräff i Bild-gruppen, drabbades av rejält man-/kvinn-fall, pga av sjukdom och resor så blev vi endast 5 st som lyssnade på Christer Larsson fina föredrag om den ungerske fotografen Brassai, som dokumenterade Paris. Som blev hans ”nya” hemstad, från 1924.
I och med att vi var enbart fem stycken, som lyssnade och sedan diskuterade denna forografs bilder, så blev det mycket sagt och alla kom med sina frågor och infall.
Du kan se sammanfattningen av Christers föredrag i rutan här under.
Christer Lindberg, som är sedan många år, väldigt intresserad och imponerad av Brassais foto, fyllde på hans namnes föredrag.
Kaffe och genomgång av de inskickade bilderna i kvällens tema – en bild i Brassais anda – blev kvällens sista program punkt, för oss alla fem 🙂
// Conny
Brassai föddes i Brassó 1899, då en del av Österrike-Ungern.
Konststudier i Budapest och Berlin. Brassai var konstnärligt bred och en duktig målare, tecknare, skulptör och skrev dikter.
Flyttar till Paris 1924 där han arbetar som frilansjournalist och nyhetstecknare.
1926 träffar han Andrez Kertesz som tog med Brassai på sina vandringar, lärde honom fotografins grunder och Brassai började fotografera 1929. Brassai arbetar också som försäljare av fotoutrustning och därigenom lär han sig mörktumstekniken.
Brassai fotograferade under sina nattliga vandringar Paris skuggsida med prostituerade, kriminella, gatusopare och nattklubbsbesökare. Vännen Henry Miller kallade Brassai för Nattens öga.
Brassai får sitt genombrott med Nattens Paris, 1932, ”Paris de nuit”.
Därfter fich han uppdrag från bla surrealist inspirerade tidskriften Minotaure, fotograferade där Picassos skulpturer och fick därmed kontakt med surrealisterna, blev god vän med Picasso och snabbt en del av det intelektuella avantgardet i Paris.
Brassais nattliga vandringar ledde också till att han dokumenterade den graffittin han passerade, detta blev senare en bok 1960,
Under krigsåren fotograferade Brassai inte, blev fransk medborgare 1948 och samma år gifte han sig med Gilberte Boyer.
Brassai avled 1984 på franska rivieran.
Som fotograf var Brassai noggrann och smygfotograferade aldrig, storformatskameran gjorde det också svårt. Personerna på bilderna känns bekväma och det finns en mänsklighet i uttrycket.
Bilderna har en stark känsla för ljus, skugga och en värdighet för personerna som avbildas.
I den tid då Brassai verkar pågår en intensiv utveckling av fotografin. Det handlar bl a om småbildskamerans genombrott och bildens inträde i den illustrerade pressen. Ex v Life i USA och Se här hemma. Paris har alltid varit platsen där det händer och många fotografer var där, även Svenska fotografer ex v Rune Hassner och Tore Johnsson.
Det finns få så parisiska fotografer som Brassai och Rune Hassner beskrev Brassai som en av vår tids banbrytande fotografer.
