Ett par minuter över det magiska sjuslaget, så hälsade Helga alla välkomna.
– Jag är så glad att se så många här ikväll, inledde hon med. Det har varit en berg och dalbana med olika restriktioner och rädslan av att smitta varandra.
Men nu är det flesta fullvaccinerade och med fortsatt vaksamhet och omtanke om varandra, så kan vi nu träffas igen i lokalen.
Helga påminde om att det är nu parkeringsavgift DYGNET-RUNT på gatorna.
Du som ännu inte HÄMTAT din Jubileums-bok, har fortfarande chans att göra det. Glöm bara inte att skriva in på listan att du tagit ett exemplar.
Det är också några utställningsbilder med ram, som ej är avhämtade från våra utställningar i Trelleborg och på STUDIO i Malmö – hämta snälla vi behöver platsen.
Lena Boström var först i programmet och visade bilder samt berättade om sin resa till Provence. En resa med tema – Trädgårdar
Resan till Provence gjorde Lena i maj 2015.
– När man åker på en trädgårdsresa, så vallas man runt i grupp och får se härliga trädgårdar.
Den första trädgården som hennes grupp besökte var La Louve. Det är en privat fransk modern trädgård, öppen för allmänheten, i staden Bonnieux i Vaucluse-avdelningen i Frankrike. Den skapades från 1986 av Nicole de Vésian, textildesigner för Paris modehus Hermès. Det klassificeras av det franska kulturministeriet som en av de anmärkningsvärda trädgårdarna i Frankrike.
– Den syns ofta i olika trädgårdstidningar och i TV-program på samma tema.
Lena berättade att det är lite skillnad i tänket angående en Medelhavsträdgård och en engelsk. Engelsmännen har en mer frodig växtlighet i sina trädgårdar, medan folket kring Medelhavet jobbar mer med struktur.
– Det ser lite vilt, men det är många timmars arbete nerlagt.
Trädgård nr 2 som Lena besökte var la Pavillon de Galon. Denna byggdes i slutet av 1700-talet som en jaktstuga. Det ligger i Cucuron, i Vaucluse, på södra sidan av bergskedjan Luberon i södra Frankrike.
En fin trädgård där ägaren var fotograf och hade gjort många böcker om sin och andras trädgårdar.
Det blev mer foto från fler trädgårdar, allt ledsagats av Lenas berättelser.
När sista bilden dök upp på vår projektorduk så tackade vi alla Lena med en värmande applåd för visningen av vackra trädgårdar.
Innan fika-pausen så hann Niklas presentera årets första resultat i Månadens Bild. Januari-omgången som bedömts av Norrköpings fotografen Eva Lindblad.
Eva hade valt Lars fina bild, där ett par ögon skymtas mellan persiennen.
Januari månadens vinnare blev
Lars G Truedsson
Fika-pausen är inte bara kaffe och kaka!
Det är lika mycket social samvaro.
När alla fått kaffe och bänkat sig igen i Oddners Sal, så tog Anne-Grethe och Conny över “scenen”.
A-G inledde med att berätta lite om hur en hålkamera fungerar. Det är ju “urmodern” till alla kameror.
Bländare, slutartid och känslighet.
Dessa 3 sakerna du måste ha koll på om du vill lämna autoläget och börja fota manuellt. De styr hur din bild blir exponerad på sensorn eller analog film – om bilden blir för ljus, för mörk eller perfekt!
– Bländaren är “hålet” är som släpper in ljuset, berättade Anne-Grethe.
Den reglerar mängden ljus som kommer in i kameran.
Ett lågt tal (t.ex 1,4) talar om att det är stort hål och ett högre tal att hålet blir mindre. Tänk på hur din pupill ser ut när det är mörkt (stor pupill) resp väldigt ljust (liten pupill).
Ann-Grethe pratade också om hur bländaren bestämmer hur långt skärpedjupet är. Dvs hur skarpt fotot blir i djupled. Ett lågt bländartal ger kort skärpedjup och högt skärpa nästan över hela bilden.
Känsligheten mäts i ISO och är ett värde på hur ljuskänslig sensorn eller filmen är.
ISO-värdet brukar börja på 100 på en digitalkamera. Dessa värden fördubblas så här; 200, 400, 800, 1600, 3200. Ju högre ISO-värde, desto mer ljus kommer in i sensorn och desto ljusare blir bilden. Varje gång värdet fördubblas kommer dubbelt så mycket ljus in i kameran och dina bilder blir dubbelt så ljusa
Conny förklarade hur slutartiden påverkar bilden.
Slutartiden är den tid som kameran tillåter ljuset att komma in och skapa bilden. Så när du trycker av, så öppnas en lucka i kameran, så att ljuset släpps in – för att sedan stängas igen. Tiden mellan öppning och stängning är själva slutartiden.
Väljer man en för lång slutartid, t.ex 1 sek, då blir bilden oftast suddig, för det är svårt att hålla kameran still så länge.
Slutartiden kan också vara väldigt kort 1/1000 sek och då frysa t.ex en bils rörelse.
Nackdelen är då att det kommer in väldigt lite ljus också, vilket man då får kompensera med större bländaröppning.
Att välja “rätt” brännvidd är viktigt!
Särskilt vid porträttfotografering 🙂
Fotot på Conny är tagen med vidvinkel väldigt nära, för att fylla ut hela bilden.
Anne-Grethe är i stället fotograferad med ett kort tele och då blir ansikts-proportionerna de rätta
Förutom att ställa in kameran så att det blir en fin och jämn exponering. Så är det också rätt bra att veta hur olika objektiv uppför sig. Vilken brännvidd som ger vilket bildutsnitt.
Från samma avstånd, så fyller de olika brännvidderna ut olika mycket av bilden.
Med samma avstånd till motivet, men olika brännvid, får man en annorlunda bild!
Efter en ca trekvart tystnade A-G och Conny därframme och publiken fick ytterligare en chans till att ställa frågor.
Men 5-10 minuter över nio, så var de flesta nöjda och Helga tackade för kvällen och önskade alla en fortsatt skön kväll.
Text och foto (där annat EJ anges): Conny